Miljöbalkens hänsynsregler: Ryggraden i ditt miljöarbete
Man kan säga att miljöbalkens andra kapitel utgör själva ryggraden för kraven i hela miljöbalken. Eftersom miljöbalken är ett så kallat ramregelverk ger den sällan konkreta ja eller nej på vad som är tillåtet. Visst finns det straffbestämmelser, men även de bygger till stor del på hänsynsreglerna i det andra kapitlet.
Att efterleva dessa bestämmelser kräver ett kontinuerligt och systematiskt arbete av dig som verksamhetsutövare. Och det är ju precis det som ett miljöledningssystem syftar till – en riktig win-win!
I det här blogginlägget går vi igenom de olika reglerna en och en. Min förhoppning är att du ska få en klarare bild av varför det ibland kan kännas svårt, eller rentav omöjligt, att veta exakt var gränsen går. Notera att reglerna här är kraftigt sammanfattade och förenklade – det finns betydligt mer att fördjupa sig i när det väl blir skarpt läge.
1. Kunskapskravet (Du måste ha koll)
Det första som slås fast är att du som verksamhetsutövare ska ha den kunskap som krävs för att bedriva din verksamhet utan att skada människors hälsa eller miljön. Med "människors hälsa" menas här de som finns utanför din verksamhet, inte de anställda (det regleras som bekant i arbetsmiljölagen).
Hur omfattande din verksamhet är har stor betydelse för vilken kravnivå som gäller för just dig. Samtidigt väger man in risk, sannolikhet för skada och var din verksamhet är belägen i förhållande till skyddsvärd miljö.
Måste man bevisa sin kunskap för tillsynsmyndigheten?
Ja! Genom din egenkontroll visar du att du har koll på din verksamhets påverkan och hur du arbetar förebyggande. För större verksamheter (som A-, B- och C-anläggningar) behöver detta vara skriftligt, medan kraven för mindre verksamheter är betydligt mildare.
Kunskapskravet blir extra viktigt att kunna bevisa om en olycka eller skada väl inträffar. I det uppmärksammade miljöbrottsmålet om Think Pink var det just detta som åklagare och domare lade enormt stort fokus på.
2. Försiktighetsprincipen och Bästa möjliga teknik (BMT)
Den som bedriver eller planerar en verksamhet ska utföra de försiktighetsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada. Det innebär att du ska agera innan skadan sker. Det räcker alltså med att det finns en risk för att något ska hända – en risk du bör ha analyserat tack vare din kunskap.
Hur du förebygger skador kan handla om allt från val av teknisk utrustning och arbetsmetoder till bränslen och kemikalier. Tänk långt utanför boxen!
Vid yrkesmässig verksamhet ska dessutom Bästa möjliga teknik (BMT) användas. Med "teknik" menas inte bara processutrustningen, utan även flöden, materialval och underhåll. För att räknas som BMT måste tekniken vara industriellt och ekonomiskt möjlig att använda inom din bransch. Den ska alltså vara tillgänglig på en öppen marknad och inte bara ligga på ett experimentstadium. Tack vare kunskapskravet förväntas du veta vad som är BMT för just din verksamhet.
3. Produktvalsprincipen (Substitutionsprincipen)
Nästa punkt sätter ytterligare en byggkloss ovanpå de andra. Produktvalsprincipen innebär att du alltid ska välja de minst farliga kemiska produkterna i din verksamhet om det är möjligt.
Även här krokar regeln i kunskapskravet. Du behöver ha ett systematiskt arbetssätt för att hela tiden hålla dig á jour med marknadens alternativ. Din egenkontrolls kemikalieförteckning är ditt bästa verktyg för att hålla ordning på detta.
4. Hushållnings- och kretsloppsprincipen
Den här punkten handlar om att råvaror och avfall ska hanteras på ett sätt som minskar den negativa miljöpåverkan. Produkter ska framställas så att de kan användas, återanvändas eller återvinnas med minsta möjliga resursförbrukning. De ska helt enkelt konstrueras för att hålla länge.
Den här regeln hänger tätt ihop med avfallshierarkin i miljöbalkens 15:e kapitel. Skillnaden är att denna hänsynsregel fokuserar på det förebyggande arbetet (att minska att avfall överhuvudtaget uppstår), medan avfallshierarkin styr hur avfallet ska hanteras när det väl har uppkommit.
5. Rimlighetsavvägningen
Kraven på skyddsåtgärder måste vara rimliga att uppfylla! Särskild hänsyn ska tas till nyttan av miljöåtgärden jämfört med vad den faktiskt kostar. Det är dock bara de hänsynsregler som nämns här ovan (kunskap, försiktighet/BMT, produktval och hushållning) som kan bli föremål för en rimlighetsavvägning. Övriga fasta bestämmelser i miljöbalken går inte att förhandla bort med plånboken.
Men när är det orimligt?
Grundregeln är alltid att miljöbalkens syfte ska uppnås – miljön eller hälsan ska inte skadas. Kostnaden måste vara motiverad från miljösynpunkt. I ett känsligt område kan det krävas dyrare åtgärder än i ett mindre känsligt område.
Bedömningen utgår alltid från branschförhållanden, inte från ditt enskilda företags betalningsförmåga. Kraven kan absolut gå längre än vad som är rent företagsekonomiskt lönsamt, men de får inte vara så betungande att de allvarligt hotar företagets konkurrenskraft.
6. Lokaliseringsprincipen
Det är inte bara hur verksamheten sköts som spelar roll, utan även var den ligger. Lokaliseringsprincipen har extra stor betydelse vid nyetableringar och i prövningsärenden.
Verksamheten ska placeras där ändamålet kan uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet. Regeln gäller åt båda hållen: bullrande industrier behöver avstånd till bostäder, samtidigt som skyddade naturområden inte får exploateras. Har du utsläpp av processvatten till ett vattendrag måste du veta exakt vad just det vattendraget tål att ta emot.
Notera att lokaliseringsprincipen inte ingår i rimlighetsavvägningen när det gäller prövningsfrågor i miljöbalkens 7, 9 eller 11 kapitel.
7. Principen om omvänd bevisbörda
I miljöbalken ligger bevisbördan på dig som driver verksamheten. Det är du som ska visa för tillsynsmyndigheten att du uppfyller lagens krav.
Själva bevisbördan omfattas inte av rimlighetsavvägningen – du måste alltid göra bedömningar och ha rutiner. Däremot omfattas beviskravet av rimligheten. Hur omfattande dina undersökningar och mätningar behöver vara beror alltså helt på din verksamhets art, omfattning och placering.
8. Avhjälpningsprincipen
Den här punkten är kanske den svåraste att sammanfatta eftersom ny praxis och vägledning kommer i en strid ström. Kortfattat innebär den att om din verksamhet har orsakat en skada på miljön, är det du som är ansvarig för att avhjälpa den tills skadan har upphört.
Regeln har en direkt koppling till miljöbalkens 10:e kapitel om förorenade områden. Du har säkert hört principen "förorenaren betalar" (Polluter Pays Principle) – det är härifrån den stammar. Till skillnad från de förebyggande reglerna jag nämnt ovan aktiveras denna regel när skadan redan är ett faktum. Det som gör den komplicerad är det som kallas ansvarsutredning. Vad gäller när en plats skadats av en verksamhet som inte längre bedrivs? Längre gående bestämmelser om detta finns som sagt i 10:e kapitlet och är föremål för en helt annan uppsats än vad som får plats i det här blogginlägget.
Bryggan till vardagen: Egenkontroll och miljöledningssystem
Att sitta och bläddra i lagboken varje morgon är det ingen som hinner med. Hemligheten för att lyckas med hänsynsregler är att väva in dem i verksamhetens dagliga struktur: ditt miljöledningssystem (t.ex. ISO 14001) och ditt egenkontrollprogram.
Här är hur kopplingen fungerar i praktiken:
Miljöledningssystemet sätter målen: I ert ISO 14001-arbete identifierar ni era betydande miljöaspekter. Detta är i princip en spegling av miljöbalkens krav. Systemet hjälper er att sätta upp mätbara mål (t.ex. "byta ut maskinparken till BMT inom tre år") och fördela resurser.
Egenkontrollen är verktyget: Egenkontrollprogrammet är ert praktiska körschema. Det är checklistorna för kemikalieförvaring, journalerna över farligt avfall och rutinerna som säkerställer att tekniken faktiskt underhålls och fungerar optimalt.
När en miljöinspektör kommer på tillsynsbesök vill de se att hänsynsregler inte bara är fina ord i en pärm. Genom att visa upp ett levande miljöledningssystem och en fungerande egenkontroll bevisar du att reglerna är en naturlig del av er dagliga drift.
Behöver du hjälp att få hänsynsreglerna att fungera i praktiken?
Hänsynsreglerna kräver ett systematiskt arbete, men de behöver inte vara en administrativ mardröm. Genom att bygga en stabil egenkontroll och ett smart miljöledningssystem blir reglerna ett verktyg som skyddar både miljön och din verksamhet.
Vill du ha hjälp att se över din verksamhets egenkontroll eller anpassa dina rutiner efter Bästa möjliga teknik (BMT)? Som miljökonsult hjälper jag industrier och avfallsanläggningar i Blekinge, Skåne och Kronoberg att rulla ut praktiska lösningar på lagens krav.
Välkommen att kontakta mig så tar vi det därifrån!